Hej! Nu tänkte jag faktiskt göra det här. Det är inte så att jag inte har försökt förut, när jag var yngre försökte jag mig på att blogga vid två olika tillfällen, men nej haha - jag förstod mig inte riktigt på det hela. För kanske ett halvt år sedan fick jag den iden att skapa en anonym blogg, lite som en online dagbok som andra kunde ta del av.. Men eftersom jag är en så jävla nervös person klarade jag inte av det heller utan tog ner den efter en dag. Jag hoppas att jag inte tar ner den här bloggen lika snabbt, jag tror det faktiskt skulle kunna hjälpa mig att skriva ut hur jag känner, visst jag skriver dagbok så ofta jag orkar men det blir ganska sällan eftersom jag inte orkar skriva ner allt för hands. Så nu vill jag försöka mig på det här, jag har alltid älskat att skriva, men aldrig riktigt vågat - speciellt inte personligt, så nån gång måste väl vara den första? Jag vet att jag kommer ångra mig redan imorgon och kanske ta ner den då redan, men då får det vara så - jag har åtminstone försökt.

Som ni kanske har förstått så kommer det här vara en privat blogg. Ni kommer inte att få veta mitt namn, var jag bor eller liknanade - allt ni får veta är min ålder (16 för tillfället), och ja uppernbarligen är jag ju svensk. Alla namn på vänner och familj som jag kommer nämna är förändrade, jag kommer inte ge ut deras riktiga namn. Egentligen förväntar jag mig liksom inte att någon ska hitta min blogg och börja läsa den, visst det vore kul om nån gjorde det och hade egna erfarenheter som jag kunde ta del av - men det är inget mål med den här bloggen eller något jag på något sätt förväntar mig.

Jag börjar skriva den här bloggen för att få ordning på mina känslor, min hälsa och helt enkelt mitt liv. Förra året var det värsta året i mitt liv. Jag har varit med om andra hemska år - och jag har trott att det inte kunde bli värre än så, men jo tydligen kan det alltid bli lite värre. Men jag har hopp. Jag tror det kommer bli bättre. 

Om vi nu ska gå in på min psykiska hälsa så kan jag ju börja med att förklara att ja, jag vet att en del låter överdrivet - i min presentation har jag skrivit lite vad jag lider av för slags "störningar" och det kan låta väldigt osannolikt att en person skulle ha typ 5 olika psykiska störningar + fobier. Jag har inte blivit diagnostiserad för någon psykisk störning kan jag ju börja med att berätta, MEN jag vet mycket väl att jag har en ätstörning eftersom jag inte kunnat äta normalt på snart två år, inte kunnat titta på mig själv i en spegel utan att börja gråta, inte kunnat äta vissa maträtter för att jag känt mig äcklad och skyldig och ständigt - varje dag - haft en röst i mitt huvud som skriker åt mig att jag måste bli smalare, måste gå ner i vikt, att jag är fet osv. jag har en ätstörning, det behöver inte ifrågasättas, jag behöver inte daignostiseras för att få reda på det. Jag är också bombsäker på att jag är deprimerad, visst det finns bättre och sämre dagar, men jag kan ärligt inte minnas när jag senast varit glad på riktigt. Jag har mått så jävla dåligt i snart fyra år. Jag har inte sett någon mening med att leva. Panikattacker är svåra att ta miste på, min vän var med mig när jag fick min första så hon förstod vad som hände med mig, själv skulle jag inte ha förstått vad som hände med mig om hon inte skulle ha föreslagit att det kanske var något sånt, och efter det har jag ständigt fått dem.

Min ångest är kanske det värsta, jag har så jävla mycket ångest. Jag tror egentligen det är där som allt har börjat, jag kommer inte gå in på de i det här inlägget nu men jag kommer definitivt förklara det på djupet senare. Tvångssyndrom/Tvångstankar vill jag inte riktigt säga att jag lider av, för det är inte riktigt fullt ut det, men det är väl något som skulle kunna utvecklas till det.. Jag vet inte riktigt hur jag ska förklara det så jag tror jag skriver om det i ett annat inlägg också. En sak som jag glömde nämna i min presentation är mitt självskadebeteende, jag har ju upperbarligen svält mig själv och plågat mig med mat på olika sätt eftersom jag har en ätstörning, men jag har också skärt mig själv. Och det är fortfarande väldigt väldigt känsligt så jag vet inte hur djupt jag kommer gå in på det, jag har dock inte gjort det på snart ett halvår nu. Min fobi kommer jag skriva om skilt för sig i ett inlägg så det går jag inte in på nu. Men ja det var väl det, som sagt är jag på bättringsvägen - jag är långt ifrån frisk, men jag är nog på väg dit. 

Vet ännu inte hur ofta jag kommer skriva eller om jag ens kommer fortsätta, men vi får se helt enkelt ;)

Hejdå!  

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hejsan! De här senaste två dagarna har det hänt ganska så mycket, jag hade ingen tid att skriva igår så det får bli ett långt inlägg idag istället. Jag tänker börja med att berätta att jag läste klart Zoe Suggs (Zoellas) bok Girl online igår, och jag...

Hej! Firar just nu mamma och mormor på nån slags "morsdagsfest" vid vår sommarstuga. Det är extremt varmt, känns nästan som sommar! Vi har precis ätit och nu sitter jag här med datorn, och jag borde såklart läsa på mitt religionsförhör men jag kommer...

Borde egentligen göra mina läxor men jag kan inte riktigt koncentrera mig. Inte för att jag mår extra dåligt idag eller så, det gör jag inte.. Jag hittar bara inte den där motivationen till att läsa läxor. Jag har religionsförhör på måndag och en mas...